Är alltså Norrköpingsbo,
sedan 30 sep.

Har druckit vin/festat 4 helger av 4 möjliga,
har kunnat åkt till Mia för en
långpromenad utan nån planering,
har haft tjejerna över, har varit på fest hos Sussa, twice,
utan att det blir ett stort projekt att pendla mellan Linköping
och Norrköping på natten, går till mitt jobb nu,
pendlar alltså ingenting alls, jag å Nikita har hakat på
Sussa å Laban till hundrastgård, har haft det allmänt bra.

Anlitade flyttfirma för mina möbler men tog alla kartongerna själv,
fy satan va tungt de va. Hyrde släp på morgonen och bar alla
kartongerna till släpet som jag såklart fick parkera en bit
bort eftersom deras jävla last bil stod närmast.
Fan vad tungt jag hade packat kartongerna och hej å hå,
men det jobbigast var nog här i Norpan då jag bor på andra
våningen utan hiss... Men men, stålkvinna som man är... hehe..
Åkte tillbaka och gjorde flyttstäd i lägenheten hela kvällen, kom
tillbaka till mitt nya hem halv tolv på natten.
Dagen efter kunde jag inte sträcka ut mina armar helt eller gå
normalt, fullt med blåmärken på armarna, haha...

Min första dag i Norrköping bestod av sol, positivitet var ett faktum.
Gick in till stan för att se hur länge det skulle ta, 15 min,
nu har jag hittat en bättre väg så det tar ännu kortare tid
till jobbet;)

Blev bjuden på vin och hemmagjord pizza hos Mia,
min första lördag ♥


Promenad till Hageby Centrum.


Lördagen efter blev det paj och Wasa.
Förfest hos mig, sen 1min gång upp till Sussa ;)





Lördagen efter blev det lite spontan fest hos Sussa igen.
Vi och hundarna var till rastgården först sen käka jag å Sussa
jätte god middag hos henne, sen rullade tjejerna in,
fullare än nånsin faktiskt, så det blev en kväll på toa för
att stötta och hålla i hår ;) Sen Wasa ;)



Förra lördagen var vi hos mig, skulle peppa Sandra
lite inför en viktig kväll. Jag, Sofie, Johanna och Sara
blev fulla och blev kvar här hos mig. Körde ett jävla supar spel och jag är
glad att shotten bara 16%, för det blev ju endel...




Så det var min summering av denna månad.


-------------------------------------------------------------------------------------------
Kan väl inte riktigt sticka under stolen med att
jag ändå haft en låg period i mitt liv,
en period som har känts mörk och ångestfylld.
Av flera olika skäl.
Men jag är påväg tillbaka nu..
Har avslutat en relation och fått tillbaka en relation.
Jag är glad att vi blev vänner igen Sofie.

Mycket i och med det så lättade saker, jag såg saker från en
klar himel. Att göra andra val och fundera lite på vilka man egentligen
hänger med och vem som egentligen får en att må bra.

Det kanske låter otroligt men i och med att jag gjorde mitt
val så hade jag en helt ångestfri vecka, helt sjukt... sov hela nätterna,
vaknade inte med ångest, behövde inte ett avsnitt att somna till,
kändes som att nånting lättat från mitt hjärta.

Dock jobbade jag alla dagar förra veckan,
tis-mån, så jag tror att jag slapp tänka,
men är verkligen på väg upp, känner mig positiv och glad igen.
-------------------------------------------------------------------------------------

Nu blire sista turen med Nikki, jobbar 8-19 imorn,
längtar till lördag för då blire utgång igen med dom bästa ;)

Jag tror på nåt sätt att man nånstanns blir
skadad för livet efter en otrohet. Jag tror det tar en liten
bit av själen och lämnar ett litet hål som aldrig kan fyllas igen.
Jag tror att man blir paranoid resten av alla relationer man
 någonsin kommer ha. Jag tror det förstör en resten av livet faktiskt.

Nej jag är inte bitter, bara ärlig.

Visst har jag förlåtit, men man kommer aldrig glömma. Aldrig faktiskt.
Nu tänker jag inte just på dig och att du förstört mig utan jag menar
dom flesta jag träffat, kommit i kontakt med eller haft förhållande med.
Men du va den som betydde mest för mig, vi hade många år.

Men nu ska inte jag vara nån jävla moralkärring,
jag är inget helgon, tror ingen är det,
det är väl ganska bevisat.
Finaste vänner har gjort dom finaste vännerna illa,
nu ska jag inte dra upp hela den skiten men ändå,
vi 5 splittrades för alltid, vi som känt varandra i åratal,
vi kommer aldrig bli vi igen...
Min finaste och absolut snällaste partner gick vilse för längesen
och för det kommer jag honom alltid klandra...

Det finns inga helgon, även om vi vid första ögonkastet tror
att dom finns så är det inte så.


Nej jag är inte bitter, bara ärlig och sjukt
trött på att vara förstörd för livet...

Ullared imorn, ska ställa klockan på 04.00.
Har en underbar hundvakt som ställer upp imorn.
Fest vare i helgen, roligt som vanligt med tjejerna,
bilder kommer imorn om jag inte är helt död efter all
shopping ;)

Har allmänt mycke ångest, vet inte riktigt vad det är,
kan inte riktigt sätta fingret på det, eller jo,
lite vet jag varför men det är en sån otroligt störig känsla att känna
ångest för minsta lilla sak... less..

Har hört att det ska vara sol i flera dagar nu,
hoppas hoppas hoppas på det så man kan få
possetiv energi.

Saknar min Emma, vi pratar i timmtal per dag,
om allt och inget, vi kan lätt sitta 1,5timme i telefonen,
men kommer ju hem i november, får ses då.

Blir nåt avsnitt av Lword sen sova.

Det är 3:dje gången jag ser serien LWord från början
och precis som dom andra gångerna
blir jag lika sugen att gå över till andra sidan, alltså att spela
i samma liga som tjejer.

Okej, nu kanske det inte är främst tjej-sexet jag tänker på utan
just att jag tror det skulle vara så mycket lättare att vara med tjej.
Man skulle bli förstådd och hörd på ett helt annat sätt, tror jag.
Jag har nog aldrig träffat en kille som lyssnat, på riktigt,
lärt känna en på riktigt eller tagit en för den man är,
eller jo, Daniel var en ganska bra lyssnare, och främst så var han en
stöttepelare som kunde säga att jag dög när jag kände mig liten.

Men att lyssna är inte en kill-grej.

För ärligt tala, killar, det vi skriker efter är en person som
lyssnar och som kan försöka förstå en. Det kanske låter larvigt men
så är det faktiskt. Ni kanske iaf skulle testa?
Visst, nu kanske inte alla tjejer är bäst på att lyssna jämt men jag tror
på nått sätt att allt skulle vara så mycke lättare.

Visst, jag vet att det är en serie och allt är påhittat,
jag fattar att otrohet, bakom ryggen spelet, sveken,
lögnerna och allt det även förekommer hos två tjejer
som är ihop, precis som i andra förhållanden.
Bakom ryggen grejen kommer man nog aldrig ifrån tror jag,
det finns fan där jämt, vad är grejen med det???
Respekt finns liksom inte på kartan.


Nej, jag är inte bitter, önskar bara att ärlighet och känsla nångång
kan få komma före spelet.

Jag tror bara man skulle vara mer samspelta som två tjejer?


Och ja, jag vet att det är en känsligt ämne,
och ja, jag vet att många tycker att kärlek är mellan
en man och en kvinna men orka tappa på tå för dom,
orka..