Kappan är vänd.
Hälften känns bra,
andra hälften har ångest.
Mest ångest över att inte kappan vändes
i Oktober för ett och ett halft år sedan,
då bakom-ryggen-spelet började.
Och lögnens sanningen kom bara fram
pga hotet utifrån.

Men inga trårar skapas, och dessvärre ingen hunger
men heller ingen sympati.

Jag är här å nu,
å tänk, tänk om sommaren är här nu,
för fy fan va kul vi ska ha!